.
I lördags var vi fyra par som blev bjudna på
"ett julbord" hemma hos vänner i sitt
egen designade nybyggda hus.
Tänkte att du skulle få hänga med på en husesyn.
Glömde tyvärr att fota övervåningen.
"ett julbord" hemma hos vänner i sitt
egen designade nybyggda hus.
Tänkte att du skulle få hänga med på en husesyn.
Glömde tyvärr att fota övervåningen.
Entrén
Här hördes julmusik i dom inbyggda högtalarna.
Till höger därborta har dom en stor pool.
Här hördes julmusik i dom inbyggda högtalarna.
Till höger därborta har dom en stor pool.
Vi startade med glögg, pepparkakor och lussekatter.
Jag var chaufför så jag fick en jättegod alkoholfri hjortronglögg (finns på Ica)
Tradition i Finland, runt jul, är att man
alltid bakar dessa sk. Julstjärnor.
Jag har ju också mina rötter i det landet så
mååånga Julstjärnor har jag ätit genom åren..mums!
Nu till en bekännelse:
Dom som undrar varför vi "aldrig" bjuder igen, så beror det
dels på att jag tycker vi har det alldeles för trångt och för att
jag tyvärr, nu ska jag "blotta mig" oftast
drabbas av lite panikångest inför sådana här tillställningar.
Har särskilt svårt för tex. parmiddagar!!
Jag är en väldigt social person men i såna här sammanhang blir det
väldigt obekvämt för mig, men det märks nog inte, jo det gör det förmodligen!?
Samma gäller att åka på tex. semester. Jag kan
bara koppla av helt om det är med sambon och barnen.
Med denna bekännelse kan det ju bli så att vi nu aldrig
blir bort bjudna igen, men som sagt det går bättre att bli bjuden
än att ha en tillställning hemma.
Och så funkar det ju inte...det är jag fullständigt medveten om!!!!
Nu har ni fått agera "lyssnande psykolog" men det känns okey att
jag nu fått skriva om detta!
Jobbigt men sant!
Kan du känna det så här ibland eller alltid???
KRAMAR
Eva
Uppdatering:
Det handlar INTE om att
jag inte är nöjd med mitt
eget hem!!! Och skulle var
avis på andras!!!! Utan det
handlar PRECIS om det
jag försöker beskriva!!;);)
Det handlar INTE om att
jag inte är nöjd med mitt
eget hem!!! Och skulle var
avis på andras!!!! Utan det
handlar PRECIS om det
jag försöker beskriva!!;);)
22 kommentarer:
Jag har lidig i många år av panikångest och depressioner... Jobbigt som fasen måste jag säga. Till slut vart det så jobbigt och gjorde mitt liv så svårt att leva så jag sökte hjälp. Faktiskt så är jag numera "botad" med hjälp av mediciner och KBT. Det bästa jag har gjort tror jag!!!
Måste säga att huset var ju inte lite snyggt! Dock så måstre man ju ha en viss stil för att kunna bo så "nytt", själv är jag nog mera för dessa äldre hus där väggarna kan vara lite sneda...
Ha det gott och sköt om dig!
Tack för att du delar med dig av ditt liv...vet du hur skönt det är att få reda på att man inte är ensam....jag gillar när det ibland dyker in vänner på en kopp kaffe och så, de kan tom (ibland)få stanna på den middag som bjuds för dagen om det räcker...det är bara mysigt...de tar mig och huset som det är utan krusiduller..men sen känner jag som du...Tryggast är hemma med man och barn! Kan tom tycka att det är riktigt skitjobbigt att åka bort...då kör jag..så kommer man hem när paniken kryper in under skinnet. Hem till sitt eget trygga bo. Ja det är bara att erkänna sina brister, vi är också människor ;-D Numer omger jag mig bara med människor jag känner att de är ok för mig, det kan även vara nya bekantskaper men det ska stämma så där riktigt, riktigt bra..jag tror att du förstår.
Huset som era vänner byggt var verkligen skitsnyggt, något att vara stolt över att ha designat och byggt.
Jag är stolt över vårt gamla stenhus där alla djur (även dammråttorna) får spelrum!
Kram/caja
Jag tror du blir bjuden ändå, du är så trevlig :-) Jag är tvärtom, jag vill hellre rusta hemma och bjuda in folk än gå bort. Jag har svårt att inte "hjälpa till" hos andra....sen är det skönt att man är hemma när det är över :-) Kram vännen! (men en till picknick går väl bra!?)
Coola stjärnor i fönstret, men där gäller det nog att man har STORA fönster...*ler*
Kan förstå ditt problem, men du blir ju iallafall bjuden EN gång...*fniss*
Jag led trångboddhet förut, men vi klämde in folk ändå.
Sedan vi flyttade in i huset har vi nog med plats för många gäster - köket var extra planerat för långbord. Det har hänt att vi haft omkring 20 pers hemma. Då tänder vi grillen och vid nödfall kommer papperstallrikarna fram. Det gäller nog att inte ställa för höga krav på sig själv.
Trevlig bemötande och bra stämning är viktigare än ett perfekt dukat bord eller bästa porslinet.
Hos oss har det nog blivit lite rutin att ha mycket folk på besök. Maken sköter sina uppgifter och jag mina. (Han grillar och jag gör resten, typ...*ler*)
Tyvärr är det nog tvärtom hos oss...att alla är dåliga på att bjuda tillbaka.
Kram Elle
Jag kan känna igen det där, men det har blivit bättre med åren.
Men recept på kakorna! DET vill jag ha!
När jag var yngre hade jag precis samma problem som du och det är jobbigt som F.. men med stigande ålder och även efter att ha läst massor av så kallade självhjälpsböcker så har jag insett att jag ska vara mig själv och hemma hos mig är det som det är. Tråkigt för dem som inte accepterar det. Fast visst får man ta sig i kragen ibland och säga till sig själv: Du duger som du är!
Huset är som en saga. Oj, oj så vackert och vilka ytor. Tjusigt värre, men när jag ser mig omkring i våra 64 kvadrat så duger det med. Fast nåt som fattas här är de där julstjärnorna, de som går att äta alltså. Nu måste jag hälsa på svärmor snarast, hon bakar sådana. Oj så långt det blev.. Sorry!
Kram på dig!
Jag är också en sådan som aldrig bjuder igen. Det är en brist jag har. Jag vet inte om det är för att jag inte kan eller om det är för att jag inte vill. Lite beror det på dålig självkänsla - ingen skulle väl vilja komma till mig som är så tråkig? Bakar gör jag aldrig och jag kan inte fixa mitt hem så där tjusigt. Jag vill helst umgås med andra utanför mitt hem. Det känns mycket bekvämare för mig. Bara en sån enkel sak som att sätta på kaffe tar en evighet för mig när jag har gäster hemma. Jag trivs i mitt hem tillsammans med min familj och jag älskar att barnen har sina kompisar här och fyller huset. Jag skulle behöva gå en kurs i hur man tar emot gäster, vad man bjuder dem på och hur man får iväg dem igen när man vill att de ska gå... Ursäkta att det blev långt. Det kanske inte ens går att begripa vad jag menar?
Oj vilket vackert hus, kan tänka mig att det var ännu finare att uppleva på riktigt!
När det gäller bjudningar är jag någonstans mittemellan. Vi har det trångt, och inte särskilt fint, men det är avslappnat (vilket flera av mina vänner säger att de uppskattar). Nya bekantskaper är svårare att bjuda hem, vi är mest med "gamla vänner".
Kram
Jag har nog lite tvärtom...iaf när det kommer till bjudningar. Bjuder hellre hem folk än att fara till ngn :P Fast helt inte besök så ofta, en gång varannan månad - MAX :D
Supersnyggt hus!
Häftigt hus! Är det bättre om folk spontandyker upp hos dig och du slipper förbereda?
WOW. Vilken julbjudning. Underbart!
Jag förstår din känsla. Känner ingen den mycket väl.
En stor kram till dig!
Jag känner absolut igen mig i det du skriver....
Tack för alla fina o läckra bilder som du delade med dig av....
Julkramar Therese
vilket stiligt hem. jag tyckte faktiskt att det såg lite finskt ut i inredningen.
låter trist med din panikångest, men folk förstår dig säkert om du förklarar hur du känner det inför bjudningar.
jag älskar jultårtor, men har inte ätit en endaste en än. får nog se till att fixa några snart - kanske det är i dem julstämningen gömmer sig ;)
kram och skön helg!
ingela
TUSEN TACK ALLA NI SOM LÄMNAT EN KOMMENTAR!
En sån här bekännelse känns ju lite jobbig att leverera men jag ville!
Renée och Caja:
TACK snälla snälla för att ni vill dela med er av era tankar! Så skönt för mig att få läsa!!
Fru Venus:
Absolut, en picknick till skulle sitta fint:)
Elle:
Oj, 20 pers. hemma då skulle jag behöva ta något lugnande;)
Kul att ni gillar det:)
Osloskånskan:
Jag ska fråga om reseptet! Jag hör av mig!:)
Tant Björn:
För mig handlar det bara om att jag känner ett obehag av att ha massa människor hemma!Inte om vad som tycker om mitt hem mm! Skönt att du tar det lättare nu!
Ja åh, hem till svärmor och mumsa på dom GODA stjärnorna;);)
Knasterfaster:
Åh vad jag begriper vad du menar!!
Vi tar och kör en repris på picknicken i det gröna!:) TACK igen för allt gott du bjöd på!! Evighet att koka kaffe, skriver du men att köpa goda korvar och ostar mm är du jäkligt bra på!;)
Stina:
Att känna sig bekväm hemma hos folk är så skönt! Ta åt dig av allt som dina vänner säger! Härligt!!!
Malla:
Åh...grattis säger jag till att du helst bjuder på hemma plan! Alla är vi olika!
Shamrock:
NEJ....det är inte bättre!!!
Alexandra:
Va, känner du igen dig????
Jag som fått för mig att du gillar att ha folk hemma och bjuda på nått gott!?
Huset vid ån:
Så skönt att jag inte är ensam!! Kul att du gillar bilderna:)
alegni:
Hihi...det är dom som kommer från Nykarleby och Jakobstad som bor där;)
Ja kanske ska jag ta och berätta hur det känns!? (några har kanske läst här) Jaha ni säger jultårta, vi har alltid kallat dom julstjärnor eller har jag kanske fel??!! Sväng ihop några du så kommer säkert julstämningen;)
Usch ja, jag kan förstå dig, jag har inte likadana känslor men ibland vill man bara inte. Speciellt inte om det är bestämt långt i förväg, liksom inbokat, då kan jag få spader och känna att jag vill inte, jag gör det inte, jag går inte. Någonting som jag tycker är bra när man skall bjuda hem vänner och bekanta är att duka buffé, då kan folk stå och gå och mingla runt och själv har man alltid något att pyssla med. Det är ingen dum idé. Men ta ity med det som Renée skriver här uppe så det inte blir för mycket för man kan bemästra det och det är en rätt skön känsla när man kommer underfund med sig. Hoppas det går bra! Sen tror jag iofs som fru Venus att du blir bjuden ändå! Kramar
Snäckskalsdalen:
Tack för att du kommenterar, för mig, ett jobbigt inlägg!!! Buffé är bra!!!
Renée ger kloka förslag! Jag skriver ju inte allt här om du förstår;);)
Ha ha..den där snälla Fru Venus:) Ja vi har ju picknickat ihop och hon är också så trevlig som du vet!!!:)
Hej!! kul att titta in här! kolla gärna in min blogg och mina skapelser.
Retroyourbaby.blogspot.com
nu ligger minadagar på min blogglista. Ha det bra! kram!
Vad starkt gjort av dig att dela med dig hur du känner. Jag hoppas du har goa vänner som förstår dig. Det viktiga är ju inte vem som bjuder vem utan att man mår gott och har trevligt tillsammans.
Kram på dig!
barbara:
Och kul att få träffat dig idag!!!
Jag tittar gärna in till dig och dina kreativa skapelser!!! Hoppas fler gör det!!!
Tack för att jag fick hamna på din blogglista:) Snart är du på min:):)!!
Vi ses snart igen!
Carina:
Din sista mening betyder MYCKET för mig!!!!!!!!!!!!!!!!! TACK Carina!!!! Verkligen TACK:)!
Jag känner igen mig i det du skriver. Gud så skönt att du outade dig lite! Tack!
Jag är nästan likadan. Jag är social men ibland känns det lite mycket med parmiddagar. Jag är mer den som sitter och softar i soffan med mina bekanta än bjuder hem dom på fina middagar.
stort och smått:
Och gud så skönt att du "säger" det!!!!:):) TACK!
Ulrika:
Åh, såååå skönt att "höra"!!!!!!!!! TACK!
Skicka en kommentar